Vad visar Göteborgsrapporten?
Göteborgsrapporten är en genomgång av den rödgröna mandatperioden 2022–2026 och sammanställer statistik från bland annat SKR:s Kolada och Göteborgs Stads årsredovisningar. Rapporten granskar utvecklingen inom ekonomi, skola, förskola, äldreomsorg och funktionsstöd. Rapporten pekar på högre skulder, ett svagare ekonomiskt läge och sämre resultat inom flera av välfärdens kärnverksamheter trots stora resurstillskott.
Vad är Moderaternas viktigaste kritik?
Moderaternas främsta kritik är att Göteborg har styrts utan tillräcklig ekonomisk kontroll. Kommunens låneskuld har vuxit kraftigt samtidigt som resultaten i flera verksamheter inte förbättrats i samma takt som kostnaderna. Vi menar att mer fokus måste läggas på kvalitet, effektivitet och kärnuppdraget.
Hur ser Göteborgs ekonomi ut efter fyra år med de rödgröna?
Moderaterna menar att de rödgröna lämnar efter sig ett betydligt svagare ekonomiskt läge än de tog över. Kommunkoncernens låneskuld har ökat från cirka 51 miljarder kronor till omkring 72 miljarder kronor enligt prognosen för 2026. Samtidigt behöver Göteborgs Stad effektivisera omkring 1,3 miljarder kronor redan inför budget 2027 för att få ekonomin i balans. Det visar enligt Moderaterna att den ekonomiska politiken inte varit långsiktigt hållbar.
Varför är det stora underskottet så allvarligt?
Göteborg behöver redan idag genomföra effektiviseringar på omkring 1,3 miljarder kronor för att få nästa års budget i balans. Trots detta presenterar de rödgröna nya kostnadsdrivande reformer. Moderaterna menar att det är oansvarigt att lova mer när kommunen redan har svårt att finansiera dagens verksamhet.
Vad vill Moderaterna göra för ekonomin?
Moderaterna vill återställa ordning i Göteborgs ekonomi genom att bromsa skuldsättningen, prioritera välfärdens kärnverksamheter och använda skattebetalarnas pengar mer effektivt. Målet är att skapa ett större ekonomiskt handlingsutrymme för framtidens skola, omsorg och trygghet.
Varför spelar ekonomin så stor roll?
En kommun med växande skulder och ökande räntekostnader får mindre pengar över till välfärden. Därför är en långsiktigt hållbar ekonomi en förutsättning för att kunna utveckla skolan, förskolan, äldreomsorgen och andra viktiga verksamheter.
Men de rödgröna säger att de satsar på välfärden – är inte det bra?
Moderaterna vill också satsa på välfärden. Skillnaden är att satsningar måste vara långsiktigt finansierade. Att först skapa ett miljardunderskott och därefter presentera nya kostsamma vallöften löser inte problemen. Tvärtom riskerar det att leda till högre skatter, större skulder eller besparingar längre fram.
Hur mycket dyrare riskerar den rödgröna politiken att bli?
Rapporten redovisar kostnaderna för flera av de reformer som de rödgröna driver eller förespråkar. Tillsammans motsvarar de, enligt rapportens beräkningar, en kommunal skattehöjning på omkring 1,14–1,22 kronor om kostnaderna skulle finansieras fullt ut med kommunalskatten. För en vanlig familj motsvarar det drygt 1 000 kronor mer i skatt varje månad. Moderaterna menar att göteborgarna förtjänar besked om hur dessa kostnader ska finansieras.
Vad vill Moderaterna göra för skolan?
Moderaterna vill sätta kunskapen först. Vi vill stärka lärarnas förutsättningar, minska administrationen, använda resurserna mer effektivt och säkerställa att fler elever lämnar grundskolan med gymnasiebehörighet. Skolans kvalitet ska vara viktigare än vem som driver verksamheten.
Hur vill Moderaterna utveckla förskolan?
Vi vill minska barngruppernas storlek, förbättra arbetsmiljön för personalen och se till att resurserna faktiskt når verksamheterna. Fler utbildade förskollärare och bättre ekonomisk styrning ska skapa en tryggare förskola med högre kvalitet.
Vad vill Moderaterna göra för äldreomsorgen?
Vi vill höja kvaliteten genom tydligare ledarskap, bättre uppföljning och större valfrihet. De äldre ska möta en trygg omsorg med hög kvalitet, oavsett vem som är utförare. Resurser ska användas där de gör störst nytta för de äldre.
Varför lyfter rapporten frågan om valfrihet?
Vi menar att göteborgarna ska kunna välja skola, äldreomsorg och andra välfärdstjänster utifrån kvalitet och behov. Kommunens uppgift är att ställa höga krav och följa upp resultaten, inte att själv behöva driva all verksamhet.